Rent vatten – En självklarhet!

Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel. I Sverige används i snitt 160 liter vatten per person och dygn. Även vatten som ser rent ut kan innehålla farliga ämnen. Därför är det viktigt att analysera vattnet regelbundet. Bra dricksvatten är en förutsättning för att vi ska kunna producera livsmedel och för att vi ska kunna använda vattnet i hushållet för att laga mat och tvätta oss.

Vi tycker att det är självklart att man ska kunna dricka vatten direkt ur kranen utan att bli sjuk och vi vill inte heller att vattnet ska vara grumligt, färgat eller lukta illa. Därför måste dricksvattnet beredas så att det är säkert, estetiskt tilltalande och tekniskt lämpligt. Med tekniskt lämpligt menas till exempel att vattnet inte ska ge utfällningar i kärl och ledningar, det ska inte missfärga tvätt och det ska inte göra så att ledningar och VA-installationer rostar.

Livsmedelsverket rekommenderar att du testar ditt vatten minst var tredje år!


Så mycket vatten använder vi i Sverige

Varje dygn använder varje person i genomsnitt cirka 160 liter vatten, fördelat på följande sätt:

  • 10 liter för dryck och matlagning
  • 30 liter för toalettspolning
  • 30 liter för disk
  • 20 liter för tvätt
  • 60 liter för personlig hygien
  • 10 liter för övrig användning
Var femte brunn i Sverige har otjänligt dricksvatten!

Little boy drinking tap water

Fluorid

Fluorid finns naturligt i berggrunden och kan alltså därför också finnas i dricksvatten. Fluorid används flitigt i tandkräm och munskölj eftersom fluorid både stärker emaljen samt ger ett bra kariesskydd. Dessutom finns/tillsätts fluorid i många ”flaskvatten” som säljs i butikerna.
En bergborrad brunn har oftast högre fluoridhalt än till exempel en grävd brunn. Men även grävda brunnar samt livsmedel kan innehålla fluorid.

Det finns både för- och nackdelar med fluorid!

Fluorid i liten mängd har positiva effekter på tandhälsan medans höga halter kan ge skönhetsfläckar på tänderna (fluoros).

Vid långvarigt intag av stora mängder fluorid kan man få skador på skelettet, så kallat osteofluoros, då fluoriden inlagras i benvävnaden. Detta leder till ökad benmassa och bentäthet, vilket bland annat ger smärta och stelhet i lederna och minskad rörlighet. Osteofluoros är speciellt känt från områden i till exempel Kina, Indien och delar av Afrika där exponeringen för fluorid är mycket hög.

<0,8 mg/l – Begränsat kariesskydd.
0,8-1,2 mg/l – Kariesförebyggande effekt.
1,3-1,5 mg/l – Kariesförebyggande effekt. Vattnet bör dock inte ges i större omfattning till barn under 1 ½ år.
1,6-4,0 mg/l – Kariesförebyggande effekt. Vattnet bör dock endast i begränsad omfattning ges till barn under 1 ½ år.
4,1-5,9 mg/l – Bör endast i begränsad omfattning ges till barn under 7 år och endast vid enstaka tillfällen till barn under 1 ½ år.
>6,0 mg/l – Dricksvattnet bedöms som otjänligt och ska ej användas till mat eller dryck.

God Jul
Med Vänliga Hälsningar
Jari

iStock_000019686051_Small

Vinter

Bloggen har legat i träda sedan i somras, men nu kör vi igång igen.

Sommaren har (i alla fall här uppe) varit väldigt kall och regnig. Det märks på att många brunnar har inläckage av ytvatten i sina brunnar. Detta medför ökade halter av och bakterier och mikroorganismer.

Hösten har varit regnig och mild, men nu börjar vintern visa sig allt mer.

Finns det något speciellt att tänka på när det gäller egna brunnar på vintern? 
Ja, det gör det, och här kommer lite tips.

Ni som har fritidshus och inte är där under vinterhalvåret:

  • Täta brunnslocket ordentligt så att inget kan ramla ner och kontaminera vattnet.
  • Töm gärna brunnen på våren/sommaren när ni börjar vara där igen. Då blir ni av med det ”gamla” vattnet och får in nytt friskt grundvatten. Titta ner i brunnen (om den är grävd) och undersök okulärt om något ramlat ner.

Ni som har fritidshus och är där då och då under vinterhalvåret:

  • Var extra generös med vattenanvändandet! Då får ni omsättning på brunnen och nytt grundvatten fylls på eftersom. Töm gärna brunnen när ni åker därifrån. När ni kommer nästa helg är brunnen full med friskt grundvatten.

Övrigt:
Det är bra att utföra ett vattenprov på vintern eftersom brunnsvattnet inte späds ut med regnvatten i samma grad som under övriga årstider. Det är överhuvudtaget bra att ha analyser som är tagna under alla årstider. Exempelvis är radonhalten högst under vintern eftersom brunnsvattnet inte späds ut med radonfritt regnvatten.

Kom gärna med kommentarer och förslag på saker ni vill läsa om här i bloggen!

Med Vänliga Hälsningar
Jari

water_day_phase_clean_desktop_winter_scenery

TIPS! Så byggde vi världen

Denna gång vill jag starkt rekommendera en dokumentär som sändes den 9:e juni 2015 på SVT2. Så byggde vi världen.

Programmet handlar om hur vi under 1800-talet började bygga avloppsledningar i städerna och hur viktigt det var med rent dricksvatten. Även hur man kom på att t.ex. kolera är vattenburen smitta och inte luftburen som man trodde då. 54 minuter underhållning samt intressant allmänbildning.
Ni ser programmet här: Så byggde vi världen avsnitt 1>>

Mvh Jari

Avlopp

Vatten i vardagen

Har ett tag gått och funderat på vad jag ska skriva om i bloggen. Frågade mina vänner vad de ville veta om vatten eller vad de var nyfikna på om vatten.

En av de första frågorna jag fick var:
Varför ska man tina fryst kött och fisk i kallt vatten?
Någon har sagt att det går fortare så! Stämmer det?

Nej, det stämmer inte. Kött och andra matvaror tinar en aning snabbare i varmt vatten än i kallt. Trots det är det en mycket dålig idé att tina mat i varmt vatten, eftersom de slumrande bakterierna på ytan av maten snabbt vaknar när temperaturen kommer upp på 20–30 °C. Det gäller både vanliga förruttnelsebakterier, som alltid är närvarande, och de mer ovanliga bakterier som kan framkalla sjukdomar. Bakterierna kan nämligen föröka sig på köttets yta och i det vatten som finns i emballaget. Det är med andra ord dålig hygien att tina frusen mat i varmt vatten. Om man ändå vill tina upp frysmat i vatten, rekommenderas det att man använder rinnande kallt vatten. Det säger emellertid sig självt att det är en miljömässigt dålig lösning. Det bästa är att låta köttet tina i kylskåpet eller i en mikrovågsugn. I mikrovågsugnen tar upptiningen inga långa stunder, eftersom hela matvaran tinar på en gång och inte från ytan och in.

En annan fråga jag fick var:
Någon har sagt att kallt vatten kokar fortare än varmt vatten?”.

Det stämmer inte. Det är en myt. Vatten kokar vid 100° C vid havsnivån och det varma vattnet har således ett försprång gentemot det kalla vattnet som måste värmas mer innan den kokar.
tina_kött_webb

Vatten utomlands

Nu har perioden börjat då vi åker utomlands till varmare breddgrader för sol och värme. Har man otur kan man bli dålig i magen med kräkningar och diarréer som följd. Ofta beror det på att man får i sig vatten av undermålig kvalitét. EU har ett dricksvattendirektiv som kräver att medlemsländerna ska kontrollera sitt vatten. Enligt EUs miljöbyrå är 90 procent av kranvattnet i EU drickbart.

Här följer en lista på olika länder och om man kan dricka vattnet från kranen eller om man ska köpa vatten på flaska.

Spanien 
På de flesta platserna är det spanska kranvattnet säkert, men det har en mineral eller klorliknande eftersmak. Madrid är ofta stolt över sitt dricksvatten, som kommer från djupa underjordiska reserver.
Det har dock rapporterats att dricksvattnet på landsbygden, delvis även på Mallorca, kan vara förorenat.

Grekland
Kranvattnet i Grekland anses vara helt säkert, särskilt i större städer. Det kan dock ha en obehaglig bismak av klor.
I avlägsna områden och på vissa öar, bland annat Kykladerna, bör man vara försiktig med att dricka kranvattnet.

Kroatien
99 procent av kroaterna har tillgång till rent kranvatten, men efter kraftiga regn kan det bli grumligt. I de fallen rekommenderas vatten på flaska.
Väljer man flaskvatten i Kroatien rekommenderas det lokala varumärket Jana, som vunnit flera internationella utmärkelser och exporteras till många länder.

Turkiet
Flera källor uppger att kranvattnet ska vara säkert i större städer och i de populära semesterorterna i Turkiet. Olika forum på internet tyder dock på något annat.
Sliten infrastruktur kan ge föroreningar och kranvattnet i Turkiet har ofta en stark lukt och smak av klor. På landsbygden bör man vara mycket försiktig med kranvatten. Oftast hittar man det bästa vattnet i offentliga fontäner. Reser man på sensommaren eller hösten kommer vattenkvaliteten att vara lägre och vattnet mer klorerat.

Cypern
Kranvattnet består mestadels av destillerat havsvatten och regnvatten som lagrats i stora reserver. Klornivån kan vara hög, men kranvattnet går i de flesta fallen att dricka.

Italien
Kranvattnet är drickbart, men i vissa områden kan det ha en eftersmak och även vara lite grumligt. Är vattnet förorenat ska det finnas tydliga markeringar med ”icke drickbart”.

Storbritannien
Kranvattnet anses helt säkert. Är det några oegentligheter med dricksvattnet rapporteras det stort i lokala medier.

Egypten
Resenärer bör hålla sig borta från kranvatten och välja vatten på flaska. Det finns också fall där försäljare har tappat upp kranvatten i använda flaskor, så se till så att tätningen är hel.

Thailand
Det allmänna rådet är att hålla sig till vatten på flaska.

USA
Kranvattnet håller generellt hög standard i USA, även om vissa har uttryckt oro för höga halter av bly och farmaceutiska substanser i vattnet.

Källa:Aftenposten

Kommunalt vatten

Titta på bilden längst ner ↓

Förra veckan hällde jag upp vatten i badkaret och det såg ut såhär!? Ändå har jag kommunalt vatten?
Det där vill väl ingen bada i eller än mindre dricka. Det ser fruktansvärt motbjudande ut men det ser faktiskt värre ut än vad det är.

Varför ser det ut sådär för då?
Jo, med tiden bildas det beläggningar i ALLA vattenledningar hos alla kommuner runt om i Sverige. Det är framför allt lite järn från ledningarna som rostar och bildar beläggningar. Alla vattenledningar är också satta under tryck för att det inte ska kunna komma in jord eller något främmande vid läckage.
I detta specifika fall var det en vattenläcka i centrala Luleå. Mycket av vattentrycket försvann under läckaget och mycket vatten stod still ett tag i ledningarna. När man sedan lagat läckaget och slår på vattnet igen ökar trycket väldigt snabbt och då lossnar mycket av beläggningarna som sedan följer med till konsumenterna. Ser som sagt inte gott ut men är helt ofarligt att dricka.

Mvh Jari

20150507_174833937_iOS

Vilken analys?

Vilken analys ska jag göra på min brunn?
Det är en fråga vi får nästan varje dag. Då brukar jag komma med flera motfrågor: Är brunnen borrad eller grävd? Är det ett permanentboende eller ett fritidshus? Har ni små barn? Hur gammal är brunnen? När gjordes en analys senast? Märker ni något av vattnet? Kort och gott handlar det om att lära känna sitt vatten!

Är man osäker på vattenkvaliteten eller inte tidigare gjort någon analys bör man alltid börja med en stor analys d.v.s. både en kemisk och en mikrobiologisk undersökning. Har man små barn är det bra att lägga till Nitrat, Nitrit och Fluorid om det inte finns i analysen. Har man en grävd brunn bör man oftare utföra en mikrobiologisk undersökning eftersom grävda brunnar är betydligt känsligare än borrade för störningar vid markytan.

Hur ofta ska man då kontrollera sitt vatten?
Livsmedelsverket rekommenderar att man analyserar sitt vatten vartannat/vart tredje år, eller om man märker/känner att något hänt med vattenkvaliteten. Har man analyserat sitt vatten flera gånger under flera år och märker att vattnet har samma goda kvalitet hela tiden kan man glesa ut kontrollerna till vart fjärde år eller liknande.

När under året ska man analysera sitt vatten? Det är mycket bra om man kan samla på sig analyser som utförts under varje årstid. Ett par exempel på varför: Under vår och höst då det är snösmältning och regn märker man oftast att vattnet kanske blir färgat och då är det också störst risk för inläckage av ytvatten i brunnen (=bakterierisk i framför allt grävda brunnar). Under sommaren och vintern då det är torrt eller kallt späds brunnsvattnet inte ut med regnvatten och då är radonhalterna som högst i borrade brunnar.

Personligen tycker jag att man bör kolla sitt vatten ofta och regelbundet, för det är ett viktigt livsmedel vi använder varje dag, varken vi vill eller ej. Lägg hellre pengar på vattenanalyser istället för på flaskvatten. Men jag är ju part i målet… 🙂

Mvh Jari

Vattenanalys02

Uran

Uran är ett laddat ord för de flesta. Många tänker direkt på kärnkraftverk och strålning.
Faktum är att Sveriges berggrund är rik på uran. Man har under sextiotalet brutit och anrikat uran i Sverige. Nu pågår prospektering för eventuell framtida brytning. Uran är ett metalliskt grundämne som är radioaktivt och främst används som bränsle i kärnkraftverk. I områden med förhöjda halter av uran och radium i berggrunden finns ibland förhöjda halter av uran, radium och radon även i grundvattnet. Bergborrade brunnar kan ha höga halter av radon och uran. Uran i vatten är inte farligt för oss människor på grund av strålningen, utan det är de kemiska egenskaperna som påverkar njurfunktionen negativt.

Uran bedöms antingen som ”tjänligt” eller ”tjänligt med anmärkning”. Vattnet kan således aldrig bli ”otjänligt” hur höga uranhalter man än har.

Hur kan det komma sig? Uran är ju farligt!
Man är ännu inte riktigt säker på hur uran i dricksvatten påverkar oss människor och i vilken grad. Det finns studier som visar på störning av njurfunktionen och man har börjat undersöka uran och dess hälsoeffekter på ett större och bredare plan. Det har till och med visat sig att en del kommuner har uran i sina kommunala vatten.

Riktvärdet för uran i dricksvatten är 30 mikrogram/liter.

Mvh Jari

Vattenkran

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: