Hårt vatten

Hårt vatten? Ja, men det är ju is det!
Förvisso, men med hårt vatten menar man i talspråk att man har kalk i sitt vatten. Man mäter vattnets så kallade hårdhetsgrad. Det är egentligen vattnets innehåll av kalcium- och magnesiumjoner. Hårdheten mäts i olika enheter men den vanligaste och mest vedertagna enheten är tyska hårdhetsgrader som skrivs dH°. Är vattnet mellan 0 och 5 dH° kallas vattnet mjukt. Ligger det mellan 5 och 15 dH° kallas vattnet för medelhårt. Är vattnet mer än 15 dH° kallas det för hårt och klassas som tjänligt med anmärkning med avseende på vattnets totala hårdhet.

Varför har man då hårt eller mjukt vatten?
Det beror helt enkelt på vilken berggrund man har i sin omgivning eller mer specifikt där brunnen är borrad eller grävd. På Gotland, i Skåne och i Mälardalen har man mycket kalksten i berggrunden och där har man således hårt vatten.
Har man hårt vatten krävs det betydligt mer tvätt- och diskmedel för att det ska bli rent. Diskbänken blir vitaktig och kaffebryggaren kalkar igen. Diskmaskinen slits ut mycket snabbare.

Finns det bara nackdelar med hårt vatten?
Nej! En fördel är att man oftast har ett bra pH-värde när man har hårt vatten. Brunnen påverkas då inte nämnvärt av sur nederbörd som regn och snö.

Är hårt vatten alltid lika med bra pH?
Nej inte alltid, men då är vi inne på ett ämne som kallas för alkalinitet och det tar vi en annan gång.

Mvh Jari
dHsverige

Bakterier

Har man riktig otur kan man ha bakterier i sitt dricksvatten.
Vilka bakterier? Vad är bakterier i vattnet? Varför har man det?
Jo, det finns olika typer av levande organismer man kan råka ut för. I dricksvatten är det tre kategorier av bakterier som analyseras.

Det man kan bli riktigt sjuk av är E.colibakterier.  Det är bakterier som kommer från avföring från varmblodiga djur eller människor. Avloppsvattnet från huset kanske läcker in i brunnen. Eller kanske brunnslocket är otätt och något djur har ramlat ner i brunnen. Misstänker man E.colibakterier måste brunnen saneras samt att man kokar vattnet under tiden.

Har man koliforma bakterier brukar det främst indikera inläckage av ytvatten. Det är bakterier som finns naturligt i jord och vatten men som också förekommer i tarmakanalen hos människor och varmblodiga djur. Höga halter av koliforma bakterier ökar risken för vattenburen smitta.

Den tredje bakteriekategorin som mäts är totala antalet odlingsbara mikroorganismer. Det är allt levande i vattnet och ger en allmän uppfattning om bakteriehalten. Förhöjda värden kan bero på inläckage av ytvatten eller otillräcklig vattenomsättning (det vill säga att brunnen stått oanvänd under en längre tid).

Viktigt vetande:

  • Grävda brunnar är betydligt mer utsatta än borrade för bakterier och andra störningar från det som finns på markytan. Otäta brunnslock finns det gott om.
  • Labbet som mäter bakterier måste ha provflaskan inom 24 timmar från provtagningstillfället. Varför då? Jo, om det går längre tid än så finns det risk att eventuella bakterier hinner dö innan man hinner mäta vattnet, och resultatet visar på tjänligt och bra vatten fast det egentligen kan vara tvärtom!

Mvh Jari

pH

Att vatten eller syror, vätskor har ett pH-värde kommer ni säkert ihåg från skolan. pH är egentligen ett logaritmiskt mått på surhet, det vill säga på aktiviteten av vätejoner (H+) i en lösning. Detta är dock inget vi behöver gå in mer på. Kort och gott är pH-värdet ett mått på vattnets surhetsgrad.

Ett pH-värde på 7,0 kallas för neutralt. Värden under 7,0 kallas för sura, och värden över för basiska. Varför är det då så viktigt att veta/mäta pH-värdet i sitt vatten? Jo, ett lågt pH-värde är i sig inte så farligt men det orsakar följdproblem. Vid låga pH-värden (under 7,0) är vattnet surt och därmed också aggressivt. Vattnet får frätande egenskaper och fräter ut metaller i brunnen, men framför allt fräter det på kopparledningarna man har i huset.  Om man får i sig kopparhaltigt vatten kan man få magproblem. Många som kontaktar mig misstänker att de har bakterier i vattnet eftersom de är dåliga i magen, men det har i de flesta fall visat sig att deras vatten är surt och innehåller koppar.
Så småningom kan vattnet också fräta sönder ledningarna med vattenskador som följd. Blonda personer och ljushåriga hundar kan få grönfärgat hår som är ett tydligt tecken på koppar i vattnet.

Varför har vi då surt vatten? Regn och snö som faller genom luften passerar olika luftföroreningar som vi släpper ut via bilar, industrier mm. Dessa föroreningar blandar sig med vattnet/snön som försuras. Det sura vattnet letar sig så småningom ner i grundvattnet och därmed också vårt dricksvatten.  Är det bara surt vatten som orsakar problem?

Generellt har vi mycket surt vatten i Sverige och hela världen på grund av att all nederbörd är sur så länge vi inte gör något åt våra utsläpp. En del försöker därför åtgärda sitt sura vatten genom att hälla kalk i sin brunn. Det kan vara rent livsfarligt att experimentera med sådant.  Om pH-värdet stiger till 11,0 eller mer kan det fräta det sönder våra slemhinnor och ögon mm. Därför ska pH-värdet alltid justeras under kontrollerade former.

Oviktigt vetande:

  • På till exempel Gotland har man inga problem med surt vatten eftersom hela ön egentligen är en enda stor kalksten.
  • Coca Cola har ett pH-värde på under 3,0. Det ni!

Mvh Jari

bubblor

Järn och mangan

Järn och mangan är två mycket vanliga metaller i brunnar i Sverige.
När vattnet är missfärgat och lämnar bruna avlagringar i toalettstol, tvättfat m.m. så innehåller det järn. Om vattnet känns lite ”oljigt” och lämnar små svarta prickar i tvättfat eller om vittvätten blir gråaktig innehåller det mangan. Järn och mangan är två ämnen som oftast finns i vattnet tillsammans men i olika halter. Järn- och manganhalten i vattnet bedöms antingen som tjänligt eller tjänligt med anmärkning. Dricksvatten kan aldrig bedömas som otjänligt på grund av höga järn- eller manganhalter. Det anses alltså inte hälsovådligt att dricka järn- och manganhaltigt vatten. Smaken blir förstås inte god när halterna är höga.

Om vattnet är brunt, är det då alltid järn?
Nej, det behöver inte vara det. Det kan också vara humusämnen (förmultnade växtdelar som finns naturligt i jorden).
Ett enkelt test är att fylla en PET-flaska till hälften. Skaka flaskan kraftigt i 20 sekunder och låt den stå stilla över natten. Har vattnet klarnat och bildat en bottenfällning innehåller det järn. Är vattnet fortfarande jämnbrunt och ingen bottenfällning syns så är det humus.

Är det svårt att ta bort järn och mangan från vattnet?
Nej, det är relativt enkelt. Är det måttliga mängder oxiderar man med syre i speciella filter. Är halterna höga används lite kraftigare jonbytarfilter. Jag kommer skriva mer om olika reningsfilter längre fram i bloggen.

MVH Jari

Vatten i fritidshus

Nu börjar perioden då många ”öppnar upp” sina fritidshus för säsongen och börjar vara där mer frekvent. Vattnet har kanske varit avstängt under vintern och brunnen har därmed inte använts. Vattnet kanske smakar och luktar unket, det har bildats mikroorganismer i vattnet och kanske har något djur ramlat ner i brunnen.

Börja med att plocka bort allt synligt skräp (gäller grävd brunn). Sedan är det viktigt att få igång brunnen ordentligt. Och vad menar jag då med det?
Jo, börja med att spola! Spola gärna vatten i flera timmar under ett par dagar. Är det en grävd brunn kan det till och med vara bra att tömma brunnen en eller ett par gånger.

När ni lämnar stugan eller fritidshuset kan det vara bra att tömma brunnen helt och när ni kommer nästa gång är brunnen full med nytt och friskt grundvatten.

Överhuvudtaget är det bra om man är extra generös med vattenförbrukningen i fritidshus som man inte använder regelbundet (såvida man inte har ont om vatten i brunnen). Vattenkvalitén höjs och brunnen ”motioneras” på ett bra sätt. Många är av hävd snåla med vattenanvändandet.

Mvh Jari

grs3_56279548

Radon

Vad är då radon?
Radon är en osynlig, lukt- och smakfri gas som kan finnas i vatten från borrade brunnar.
Gasen bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. När gasen i sin tur sönderfaller bildas så kallade radondöttrar, som är radioaktiva metallatomer. Radongasen frigörs från vattnet framför allt när vi duschar och spolar vattnet kraftigt. Radongasen hamnar i inomhusluften. Radondöttrarna fastnar sedan på damm som vi andas in och kommer på så sätt ner i luftrör och lungor. Radon kan på sikt orsaka lungcancer. Störst risk att drabbas är om man är rökare och samtidigt bor i ett hus med höga radonhalter.
Radonhalten mäts i enheten Bequerel per liter vatten. 0-999 Bq/l bedöms som tjänligt och halter över 1000 Bq/l bedöms som otjänligt. Dricksvatten som är otjänligt ska inte användas av varken djur eller människor.

Var finns radon?
Radon finns överallt – i marken, luften och vattnet. Radon i bostäder kan komma från tre olika källor:
– marken under och runt om huset
– byggnadsmaterial
– vattnet som används i hushållet

Gränsvärdet för radon i inomhusluften är 200 Bq/m3. Vattnets påverkan på radonhalten är att 1000 Bq/l i vatten ger 100 Bq/m3 i inomhusluften. Radon kan endast upptäckas genom att mäta halterna i vatten och/eller luft. Höga radonhalter i vatten avlägsnas genom att lufta vattnet i en radonavskiljare. Gasen leds från luftaren till utomhusluften genom en slang som går genom väggen.

Ett tips är att mäta uranhalten i vattnet om man har höga radonhalter!

water

Vatten i brunnen

Vart kommer då vårt dricksvatten ifrån?
Ni kommer säkert ihåg att man fick lära sig vattnets kretslopp i skolan. Regn som faller till marken som sedan blir grundvatten, åar, älvar, sjöar, hav mm. Vattnet dunstar och bildar moln som sedan regnar osv.

I kommunala vattensystem kan vattnet komma från sjöar, älvar eller borrade brunnar.
Vattnet renas och behandlas i kommunala vattenverk och distribueras därifrån till konsumenterna.

När man inte har tillgång till kommunalt vatten brukar man ha antingen en borrad eller grävd brunn.
Man kan ha en egen brunn eller så delar flera hushåll på en gemensam brunn (samfällighet).
I princip är alla nya brunnar som anläggs borrade. Vad är då skillnaden mellan borrade och grävda brunnar? Är det någon fördel eller nackdel med någon av dessa?

Grävda brunnar
Som ni hör på namnet är grävda brunnar grunda, ca: 1-10 meter djupa. Förr i tiden hade man inte tillgång till maskiner eller utrustning för att borra brunnar, utan man grävde brunnar där grundvattnet inte låg så djupt.
Fördelarna är att de är enklare och billigare att anlägga. Lättare att byta pumpar och annan service.
I grävda brunnar finns det heller ingen radon. Vi kommer längre fram att behandla just ämnet radon.
Nackdelarna är att grävda brunnar mycket lättare och snabbare påverkas av vad som händer vid markytan. Regn och snösmältning kan t.ex. snabbt ge färgat vatten. Har man inte brunnslocket tätt kan kryp och små djur hamna i brunnen.

Borrade brunnar
Borrade brunnar är betydligt djupare, ca: 20-120 meter.
Med ny teknik och bra utrustning borras i stort sett alla nya brunnar idag.
Fördelarna är att en borrad brunn inte påverkas i någon större grad av vad som händer vid markytan.
Det mesta hinner silas bort innan vattnet når det djupet. Man hittar t.ex. sällan bakterier i borrade brunnar.
Nackdelarna är att det kan finnas radon i borrade brunnar. Har man otur kan man också stöta på saltvatten (relikt havsvatten). Saltvatten är för övrigt bland det svåraste att rena.

Det finns också några som använder sig av källor eller kallkällor som en del kallar det. En kallkälla kan man egentligen se som en otroligt grund grävd brunn.

Bedömning av dricksvatten

När man analyserar dricksvatten ur kemisk eller mikrobiologisk synpunkt bedöms vattnet enligt parametrar som är fastställda av Livsmedelsverket i Sverige. Varje land har sina egna gränser och bedömningsgrunder. I Sverige bedöms vattnet enligt tre nivåer: tjänligt, tjänligt med anmärkning och otjänligt.

Tjänligt
När man inte har några anmärkningar eller defekter på någon parameter eller på vattnet som helhet, bedöms vattnet på lite tråkig myndighetssvenska att vattnet är tjänligt. Tjänligt betyder i detta fall att det är jättebra värden och att allt är frid och fröjd. Det är många som förvånade frågat: ”Jag har ju jättebra vatten, men det står att det BARA är tjänligt!?”. Tjänligt är den bästa bedömning man kan få.

Tjänligt med anmärkning
När man har en defekt eller anmärkning på vattnet heter det att det är tjänligt med anmärkning. Det betyder att allt inte står riktigt rätt till men det är inget som är allvarligt eller farligt för din hälsa. Man kan t.ex. ha höga järnhalter som gör att vattnet missfärgar och smakar illa men det är ändå bara tjänligt med anmärkning.

Otjänligt
Detta är den allvarligaste bedömningsgrunden. När vattnet är otjänligt ska man inte använda det till mat eller dryck varken för människor eller djur. Otjänligt kan medföra direkta hälsorisker när man t.ex. har bakterier från avlopp i vattnet. När man har otjänligt vatten bör man åtgärda problemet eller borra/gräva en ny brunn.

Jag ska framöver ta upp de olika ämnena som man normalt mäter och analyserar i sitt dricksvatten.

iStock_000001362313_Small

Vattenblogg

Mitt namn är Jari Hihnavaara och jag är VD på Svensk Vattenanalys AB. Nu startar jag en blogg som ska handla om vårt absolut viktigaste livsmedel, nämligen vatten. Utan detta fantastiska ämne skulle varken jag eller du existera, än mindre skulle vi överhuvudtaget ha något  liv på jorden.

På denna blogg kommer jag att ta upp olika problem och andra aspekter om framför allt vårt dricksvatten.

Vi tar det idag som en självklarhet att vi kan vrida på kranen hemma och snabbt få ut kristallklart vatten som smakar gott, och dessutom som vi kan dricka utan några som helst hälsorisker.

Är det så i resten av världen? Kommer det alltid att vara så hos oss i Sverige? Kommer vatten att bli en bristvara?  Varför smakar vattnet så konstigt hos mormor och farfar på landet?  Varför köper mamma och pappa vatten på flaska?

Liknande frågeställningar, fakta och allmänna funderingar kommer jag att ta upp på denna blogg.

Ni är hjärtligt välkomna med frågor om vatten och det som har med vatten att göra. Ingen fråga är för liten eller dum.

Kort om mig:
Som ni ser på mitt namn är jag född i Finland år 1962,men bott i Sverige sedan som sexåring. Till att börja med bodde vi i Trollhättan men hela mitt vuxna liv har jag bott i Luleå. Är utbildad civilingenjör inom samhällsbyggnadsteknisk linje med teknisk miljövård som inriktning. Har för det mesta mer eller mindre arbetat med eller inom vatten på något sätt i mitt arbetsliv.

MVH Jari

Svensk_Vattenanalys-6

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: