Uran

Uran är ett laddat ord för de flesta. Många tänker direkt på kärnkraftverk och strålning.
Faktum är att Sveriges berggrund är rik på uran. Man har under sextiotalet brutit och anrikat uran i Sverige. Nu pågår prospektering för eventuell framtida brytning. Uran är ett metalliskt grundämne som är radioaktivt och främst används som bränsle i kärnkraftverk. I områden med förhöjda halter av uran och radium i berggrunden finns ibland förhöjda halter av uran, radium och radon även i grundvattnet. Bergborrade brunnar kan ha höga halter av radon och uran. Uran i vatten är inte farligt för oss människor på grund av strålningen, utan det är de kemiska egenskaperna som påverkar njurfunktionen negativt.

Uran bedöms antingen som ”tjänligt” eller ”tjänligt med anmärkning”. Vattnet kan således aldrig bli ”otjänligt” hur höga uranhalter man än har.

Hur kan det komma sig? Uran är ju farligt!
Man är ännu inte riktigt säker på hur uran i dricksvatten påverkar oss människor och i vilken grad. Det finns studier som visar på störning av njurfunktionen och man har börjat undersöka uran och dess hälsoeffekter på ett större och bredare plan. Det har till och med visat sig att en del kommuner har uran i sina kommunala vatten.

Riktvärdet för uran i dricksvatten är 30 mikrogram/liter.

Mvh Jari

Vattenkran

Hårt vatten

Hårt vatten? Ja, men det är ju is det!
Förvisso, men med hårt vatten menar man i talspråk att man har kalk i sitt vatten. Man mäter vattnets så kallade hårdhetsgrad. Det är egentligen vattnets innehåll av kalcium- och magnesiumjoner. Hårdheten mäts i olika enheter men den vanligaste och mest vedertagna enheten är tyska hårdhetsgrader som skrivs dH°. Är vattnet mellan 0 och 5 dH° kallas vattnet mjukt. Ligger det mellan 5 och 15 dH° kallas vattnet för medelhårt. Är vattnet mer än 15 dH° kallas det för hårt och klassas som tjänligt med anmärkning med avseende på vattnets totala hårdhet.

Varför har man då hårt eller mjukt vatten?
Det beror helt enkelt på vilken berggrund man har i sin omgivning eller mer specifikt där brunnen är borrad eller grävd. På Gotland, i Skåne och i Mälardalen har man mycket kalksten i berggrunden och där har man således hårt vatten.
Har man hårt vatten krävs det betydligt mer tvätt- och diskmedel för att det ska bli rent. Diskbänken blir vitaktig och kaffebryggaren kalkar igen. Diskmaskinen slits ut mycket snabbare.

Finns det bara nackdelar med hårt vatten?
Nej! En fördel är att man oftast har ett bra pH-värde när man har hårt vatten. Brunnen påverkas då inte nämnvärt av sur nederbörd som regn och snö.

Är hårt vatten alltid lika med bra pH?
Nej inte alltid, men då är vi inne på ett ämne som kallas för alkalinitet och det tar vi en annan gång.

Mvh Jari
dHsverige

Bakterier

Har man riktig otur kan man ha bakterier i sitt dricksvatten.
Vilka bakterier? Vad är bakterier i vattnet? Varför har man det?
Jo, det finns olika typer av levande organismer man kan råka ut för. I dricksvatten är det tre kategorier av bakterier som analyseras.

Det man kan bli riktigt sjuk av är E.colibakterier.  Det är bakterier som kommer från avföring från varmblodiga djur eller människor. Avloppsvattnet från huset kanske läcker in i brunnen. Eller kanske brunnslocket är otätt och något djur har ramlat ner i brunnen. Misstänker man E.colibakterier måste brunnen saneras samt att man kokar vattnet under tiden.

Har man koliforma bakterier brukar det främst indikera inläckage av ytvatten. Det är bakterier som finns naturligt i jord och vatten men som också förekommer i tarmakanalen hos människor och varmblodiga djur. Höga halter av koliforma bakterier ökar risken för vattenburen smitta.

Den tredje bakteriekategorin som mäts är totala antalet odlingsbara mikroorganismer. Det är allt levande i vattnet och ger en allmän uppfattning om bakteriehalten. Förhöjda värden kan bero på inläckage av ytvatten eller otillräcklig vattenomsättning (det vill säga att brunnen stått oanvänd under en längre tid).

Viktigt vetande:

  • Grävda brunnar är betydligt mer utsatta än borrade för bakterier och andra störningar från det som finns på markytan. Otäta brunnslock finns det gott om.
  • Labbet som mäter bakterier måste ha provflaskan inom 24 timmar från provtagningstillfället. Varför då? Jo, om det går längre tid än så finns det risk att eventuella bakterier hinner dö innan man hinner mäta vattnet, och resultatet visar på tjänligt och bra vatten fast det egentligen kan vara tvärtom!

Mvh Jari

pH

Att vatten eller syror, vätskor har ett pH-värde kommer ni säkert ihåg från skolan. pH är egentligen ett logaritmiskt mått på surhet, det vill säga på aktiviteten av vätejoner (H+) i en lösning. Detta är dock inget vi behöver gå in mer på. Kort och gott är pH-värdet ett mått på vattnets surhetsgrad.

Ett pH-värde på 7,0 kallas för neutralt. Värden under 7,0 kallas för sura, och värden över för basiska. Varför är det då så viktigt att veta/mäta pH-värdet i sitt vatten? Jo, ett lågt pH-värde är i sig inte så farligt men det orsakar följdproblem. Vid låga pH-värden (under 7,0) är vattnet surt och därmed också aggressivt. Vattnet får frätande egenskaper och fräter ut metaller i brunnen, men framför allt fräter det på kopparledningarna man har i huset.  Om man får i sig kopparhaltigt vatten kan man få magproblem. Många som kontaktar mig misstänker att de har bakterier i vattnet eftersom de är dåliga i magen, men det har i de flesta fall visat sig att deras vatten är surt och innehåller koppar.
Så småningom kan vattnet också fräta sönder ledningarna med vattenskador som följd. Blonda personer och ljushåriga hundar kan få grönfärgat hår som är ett tydligt tecken på koppar i vattnet.

Varför har vi då surt vatten? Regn och snö som faller genom luften passerar olika luftföroreningar som vi släpper ut via bilar, industrier mm. Dessa föroreningar blandar sig med vattnet/snön som försuras. Det sura vattnet letar sig så småningom ner i grundvattnet och därmed också vårt dricksvatten.  Är det bara surt vatten som orsakar problem?

Generellt har vi mycket surt vatten i Sverige och hela världen på grund av att all nederbörd är sur så länge vi inte gör något åt våra utsläpp. En del försöker därför åtgärda sitt sura vatten genom att hälla kalk i sin brunn. Det kan vara rent livsfarligt att experimentera med sådant.  Om pH-värdet stiger till 11,0 eller mer kan det fräta det sönder våra slemhinnor och ögon mm. Därför ska pH-värdet alltid justeras under kontrollerade former.

Oviktigt vetande:

  • På till exempel Gotland har man inga problem med surt vatten eftersom hela ön egentligen är en enda stor kalksten.
  • Coca Cola har ett pH-värde på under 3,0. Det ni!

Mvh Jari

bubblor

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: